Från högskoleutbildning till vuxenutbildning
Specialisering och kompetens bygger på ett tillräckligt stöd för högskole- och vuxenutbildning. Det livslånga lärandets etos innehåller värdefulla perspektiv på inlärning i arbetet, kontinuerlig kompetensutveckling och vuxenstudier. Men internationella uppdrag, atypiska anställningar och en specialistkarriär passar inte alltid in i det finländska utbildningssystemet. Inlärning och i synnerhet vuxenstudier kräver övning och utveckling. Livslångt lärande är inte motiverande för alla. En del upplever det som en nödvändig och ångestfylld kamp om examina och en plats på arbetsmarknaden. Det man lär sig i högskolan motsvarar heller inte alltid kompetenskraven på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningen utgör en viktig del av fackföreningsrörelsens utbildningspolitik. Undervisningsministeriet använder 10 % av sin budget till vuxenutbildning, och årligen deltar ca 2 miljoner finländare i olika former av vuxenutbildning. Stöd för karriärförändringar, förenklingar av mångkulturellt specialistutbyte, en förbättring av sysselsättningsgraden och den nationella kompetensen samt större påverkningsmöjligheter för finländarna är stora utmaningar för vuxenutbildningspolitiken.
När en vuxen person tolkas som en person i arbetsför ålder ställs högskole- och universitetsutbildningen jämsides med en frivillig, arbetskraftspolitisk, personalutvecklande utbildning. Vår utbildningspolitik genomsyras av vuxenhet och vuxeninlärning. I sin intressebevakning fokuserar SPECIA studiesystemet för en grundexamen, vetenskaplig fortbildning, mångformig vuxenutbildning och frivilligt bildningsarbete. När vi som vårt utbildningspolitiska mål lyfter fram en ändamålsenlig utbildning talar vi om vårt eget tyngdpunktsområde. Vår utbildningspolitik strävar emellertid efter att utveckla det totala utbildningssystemet, ta lärdom av den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen och stärka universitetens och yrkeshögskolornas parallella, samhälleliga uppgift.
SPECIAs utbildningspolitiska mål och utvecklingsprojekt:
Att stödja kvalitativ sysselsättning och bedöma hurdan kompetens man väntar sig av SPECIA-medlemmar som arbetstagare. För några år sedan utredde SPECIA pedagogernas kvalifikationer och examenskompetens. En undersökning som granskar arbetsgivarnas förväntningar på pedagogernas kompetens slutfördes i början av år 2010.
Att se till att medlemmarna har möjlighet till en livslång kompetensutveckling. SPECIA anser att en investering i utbildning är en kulturell och bildningsmässig skyldighet. Det ska ges tillräckliga resurser, hindren för att delta ska minskas och jämlikhet ska iakttas inom den högre utbildningen, personalutbildningen och det fria bildningsarbetet. Även självständiga vuxenstudier ska stödjas. SPECIAs utbildningsstöd till sina medlemmar är ett sätt för oss att uppmuntra medlemmarna till fortbildning för att öka sin kompetens.
Att främja en ändamålsenlig utbildning. Utbildningens ändamålsenlighet bygger på kunniga lärare, hög kvalitet på de examensinriktade studierna och mångsidiga utbildningsorganisationer. Det sistnämnda betyder att universitetens och yrkeshögskolornas egna uppdrag skärps, att strukturen i universitetens tvåstegsexamen förenklas, att utbildningen är bättre arbetslivsorienterad och att högskolornas geografiska spridning tryggas. SPECIA står regelbundet i kontakt med sina SPECIA-ansvariga personer på alla sju pedagogiska fakulteter och därtill samarbetar vi med universitetens karriärplanerings-, rekryterings- och undervisningspersonal.
