Kommunala och statliga karriärstigar

Ett tjänsteförhållande är den vanligaste anställningsformen hos staten och församlingarna, omkring var tredje kommunalt anställd har ett tjänsteförhållande. Anställningsförhållandena har blivit vanligare i den offentliga sektorn vid sidan av de offentligrättsliga anställningsförhållandena. Ett tjänstekollektivavtal är mer begränsat än ett kollektivavtal. Tjänstens behörighetsvillkor förhandlas till exempel inte i tjänstekollektivavtalen. När en statlig tjänst ska besättas följer man det offentliga ansökningsförfarandet och statstjänstemannalagen. I förvaltningslagen anges arbetsformerna för både statliga tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare. Det vore skäl för alla som har kontakt med de offentliga organisationerna att känna till dessa arbetsformer, i synnerhet när det gäller beslut som berör dem själva.

Staten sysselsätter omkring 1 300 SPECIA-medlemmar. Eftersom universiteten, arbets- och näringslivs- samt forskningscentralerna hör till de största statliga arbetsgivarna är planerare och forskare de vanligaste yrkesbeteckningarna. Utöver utbildnings- och utvecklingschefer är amanuenser, avdelnings- och kanslisekreterare samt arbetskraftsrådgivare och –handledare de vanligaste yrkesteckningarna bland SPECIA-medlemmarna. Jämförelsevis många av våra medlemmar arbetar också på Undervisningsministeriet och Folkpensionsanstalten.

SPECIA-medlemmar som arbetar i kommuner och samkommuner är huvudsakligen planerare, projektchefer eller forskare, precis som i den statliga sektorn. Därtill arbetar medlemmarna med undervisning och studiehandledning, som tim- och speciallärare och som adb-planerare. De stora universitetsstäderna sysselsätter största delen av medlemmarna, och därtill jobbar många i samarbetskonsortier för yrkeshögskolor. Omkring 670 medlemmar arbetar i den kommunala sektorn – i kommuner, samkommuner och städer.